IRKUTSK

Tidigt på fredag morgonen anlände vi till Irkutsk, hade suttit på tåget sedan måndag eftermiddag så ville jag till en dusch och få fast mark under fötterna. Kvällen innan kom Alec ombord på tåget och bjöd mig och Heikki till honom. Vi åkte dit, åt stadig frukost ( ätit nudlar i fyra dagar). Sedan körde han oss till Bajkal sjön, en timmes resa från staden. Sjön överträffade alla mina förväntningar. Jag visste att det var världens största sötvattensjö men det var stort som ett hav. Vi åt Omul- Bajkalfisk, super god och fick en panorama utsikt med hisslift till toppen av ett berg. Drack sedan te på berget, har blivit min ersättning för kaffe och smakat på de flesta varianter av hur man kan dricka det. Alla hostell i Ryssland verkar ha gratis te eller kaffe.

Irkutsk är en ganska så västerländsk stad, inte alls lik Moskva som ligger närmare väster än denna som då är mitt i Sibirien. Engelska verkar inte vara helt främmande heller. Vädret var under hela helgen soligt och varmt. Ett par Irländare kom körande med en gammal Volvo till hostellet, de hade valt bilvägen och det var sista biten de skulle köra bilen. Man kan nämligen inte längre komma in till Mongoliet med äldre än nio år gammal bil pga. att det mongoliska välgörenhets rallyt som börjar årligen i England och slutar i Mongoliet har medfört ett antal ruckel intill landet. Irländarna riskerar bara att få stora bot/ skatte kostnader om de lämnar bilen på ryska sidan.

På söndag kväll avgick tåget till UlanUde och därmed första taxibluffen. Vi betalde 500 rubel för resan till tågstationen till den icke engelsk talande chauffören, höll på att strypa honom men det var som tur bara 12 euro. Sov första gången på Platzkart och det var inte så dåligt som jag trodde. Från tågstationen åkte vi direkt till buss stationen och stod där på en parkeringsplats som inte liknade hållplats i minusgrader 6 på morgonen. Två Österrikare kom dock på plats och berättade att det inte nu var självklarhet om man rymdes med i bussen utan biljett. Jaha, tänkte jag. Vad skall man hitta på att göra i denhär hålan, men vi fick rum på bussen och missade stadens sevärdhet. Största huvudet av Lenin.

Om man vill göra transsibiriska järnvägen i fler etapper än vad jag gjorde så skall man vänta sig en sak med alla ryska städer längs vägen; alla städer har en Lenin staty, likadana museer, likadana vyer. Irländarna berättade att allt ser exakt likadant ut. Medan Irkutsk verkade lite annorlunda än de andra.